Säsongens första vintertur

Den långa cykelsäsongen har startat! Idag tog jag fatbiken på säsongens första tur på snö. Jag tänkte prova cykeln med packning för en övernattningstur och lastade därför cykeln med liggunderlag, sovsäck och ett litet kök på vilket jag lagade till middagen i form av en Knorr pastapåse. 

Årets första skoterspår

Stigarna var väl upptrampade

Snömängden varierade

Nästan barmark

Hertsöträsk

Havet

Havsis

Mörkt redan vid 15-tiden

Premiär för nya pannlampan Magicshine MJ-808

Välskyltat

Lillträsket

Hemfärd

Handtag med värme

Har man lätt att frysa om händerna kanske AME:s handtag med värme vara ett alternativ. De säljs för $199 i komplett set med handtag, batteri och laddare. Värmen i handtagen går att justera i sex lägen. Av de test jag läst fungerar de utmärkt men jag är alltid lite skeptisk till batteridrivna produkter när man skall ha dem i kallt klimat. Batterier tappar mycket effekt vid kyla och brukar behöva laddas ofta. Den som vill kan läsa mer om dessa handtag på AME:s hemsida http://www.amegrips.com/

Själv väljer jag att använda pogies (eller styrmuffar som Biltema kallar det) då det blir riktigt kallt. Enklare, billligare och mer driftsäkra.

Portabel cykelbana

Hos Teknikmagasinet finns cykellyset Line Maker (Artikelnummer 520054) för 199.90kr. Detta är ett baklyse för cykeln som utöver en vanlig batteridriven diodlampa även har laserdioder som projicerar ett streck på vardera sida om cykeln. Det är tänkt att föreställa en cykelbana som hela tiden följer cyklisten.

Det är en intressant idé som jag tror och hoppas fungerar bra i verkligheten. De projicerade strecken torde medföra att bilisterna ger cyklisten lite extra utrymme på vägen på samma sätt som en stingpinne gör. Dock tror jag tyvärr inte att "cykelbanan" kan betraktas som en cykelbana i lagens mening, så finns det en cykelbana skall den användas.

Lyset drivs av två AA-batterier vilka ska räcka upp till 30h men min erfarenhet säger att i kyla får men räkna med betydligt kortare batteritid.

Winter Cycling Congress Winnipeg 2014

Nyligen fick jag en inbjudan till en vintercykelkonferens som kommer att hållas i Winnipeg i Kanada 12-13 februari 2014. Förra året hölls motsvarande konferens i Uleåborg i Finland vilket endast var 26 mil hemifrån och det var mycket intressant och givande. Kul att träffa cykelintresserade från hela världen och dessutom inse att vi i Luleå ligger långt fram vad gäller vintercykling. Jag skulle gärna åka till Kanada också men frågan är vem som vill betala resan den här gången. Sponsorer får gärna höra av sig.

Skellefteå Bike Rally

I lördags deltog jag i Skellefteå Bike Rally. En ny tävlingsform för mig där man kör korta specialsträckor med tidtagning och däremellan har transportsträckor utan tidtagning eller med maxtid. En väldigt rolig och intensiv tävlingsform. I Skellefteå var det tre specialsträckor som var 3-6 minuter långa med gemensamma transporter mellan specialsträckorna.

Jag tävlade med min fatbike och det kändes som det var en fördel med de stora däcken på de tekniska stigarna. Cykeln rullade bra över rötter och sten tack vare rätt lufttryck i däcken vilket är så viktigt på en fatbike. Jag slutade som 5:a bland 23 startande vilket jag är mycket nöjd med. Tävlingsformen var rolig och jag hoppas det blir fler liknande tävlingar i närheten snart!

Foto från http://cyklamedkarin.blogspot.se/

Global Fat Night Ride

Den 21 juni var det inte bara midsommarafton, det var även utlyst "Global Fat Night Ride". Så framåt midnatt tog jag en kort sväng med min fatbike. Det är härligt med de ljusa nätterna här i norr. Tråkigt bara att man sover bort de flesta nätterna.

21 juni 23:53

22 juni 00:00

På följande länk finns bilder från människor världen runt som varit ute med sina fatbikes denna natt:
http://forums.mtbr.com/fat-bikes/global-fat-night-ride-picture-thread-861383.html#post10481955

Ljusa sommarnätter

Här uppe i norr är det ljust dygnet runt vid den här tiden på sommaren. Även om Luleå ligger söder om polcirkeln, och därför inte har midnattssol, så blir det aldrig riktigt mörkt på nätterna. Detta gör att man kan ge sig ut och cykla utan belysning i princip när som helst på dygnet.

Den 7 juni gav jag mig ut vid elvatiden på kvällen på min 19 år gamla mountainbike för en kortare tur. Cykeln, en Specialized S-Works FSR från 1994, var en värstingcykel på den tiden och med den tävlade jag i både XC och downhill i mitten av 1990-talet. Ungefär 55mm fjädringsväg fram och bak är inte mycket att komma med när dagens cyklar har minst 100mm men den har det där lilla extra som man en fin cykel ska ha. En livlig själ som ber om att älskas och plågas.

7 juni 23:14

7 juni 23:48

7 juni 23:52

8 juni 00:13

Det finns en nackdel med att cykla på natten. Det är att man blir pigg av det och det kan vara svårt att somna när man väl försöker.

Veckans bloggare på Kuriren.nu

Denna vecka har jag äran att vara veckans bloggare på Kuriren.nu.
Vill du läsa det jag skriver kan du följa denna länk:
http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggare.aspx?blogg=6826369

Vårens ankomst

Det har varit en fantastisk vårvinter med mycket sol och kalla nätter men nu har våren kommit på allvar och snön smälter fort. Isvägarna har stängt och de vanliga asfaltsvägarna är is och snöfria men gruset ligger fortfarande kvar.

Här kommer några bilder från mina senaste turer. Kanske de sista turerna på snö den här säsongen om det inte fryser till igen.

Sist men inte minst kommer här en länk till en film som en vän filmat och redigerat från en fantastisk dag i skoterspår utanför Piteå. Kolla gärna in vännens blogg också http://bikelifeinswedishlapland.com/

Busch & Müller D-TOPLIGHT senso

Busch & Müller D-TOPLIGHT senso (Artikelnummer 328BLHR) så heter den baklampa jag använt de senaste fem åren. Den är batteridriven (2st AA) med två röda lysdioder och har inkopplingsautomatik. Det sista betyder att lampan tänds automatiskt när cykeln börjar röra på sig och det är mörkt ute och slår av sig när cykeln stått stilla i ungefär fyra minuter eller det har varit ljust lika länge. Lampans strömbrytare som sitter på undersidan har tre lägen: 0 (av), 1 (tänd) och S (senso= inkopplingsautomatik). 

Automatiken har fungerat klanderfritt hela tiden så frågan är varför den överhuvudtaget har en strömbrytare. I vilka situationer vill man kunna tända eller släcka belysningen manuellt? Kanske vill man att lampan skall vara släckt när cykeln transporteras på en bil eller att den skall vara tänd om det skulle vara dimma men så ljust att automatiken inte tänder lampan. Jag har dock aldrig känt behovet av nåt annat än det automatiska läget. Tvärtom har det varit ett problem att det har gått att släcka lampan då vänliga människor mycket ofta har stängt av lampan med strömbrytaren under de minuter den har lyst efter att jag parkerat cykeln och då har lampan inte tänts när jag cyklat iväg nästa gång.

Nackdelen med batteridrivna belysningar är att batterierna tar slut och måste bytas eller laddas med jämna mellanrum. Dessutom fungerar batterier sämre när det är kallt. Jag har använt mig av både laddningsbara NiMH och alkaliska batterier i lampan och jag upplever att alkaliska fungerar något bättre i kyla än de laddningsbara. Denna baklampa har en mycket liten gul lysdiod upptill som indikerar att batterierna är bra. Lyser inte den gula dioden är det dags att byta batterierna. Uppskattningsvis har jag behövt byta batterierna tre till fyra gånger per år vilket innebär tre till fyra gånger under tiden september - april. Under tiden maj - augusti är det sällan det är så mörkt att belysningen tänds eller behövs.

Ljusstyrkan har varit bra och man har synts bra vilket tyvärr inte är nån självklarhet med dagens diodlampor. Totalt sett har jag varit mycket nöjd med lampan men nästa gång jag byter baklampa ska jag köpa en som drivs av dynamo. Då slipper jag fundera över batteribyten eller vänliga människor som slår av min belysning.

Dödsgrus

Nu är kanske den farligaste tiden på året att cykla, i alla fall om man ser till singelolyckor för cyklister. Isiga och spåriga cykelbanor blandas med det som i cyklistkretsar kallas dödsgrus. Grus som har spridits ut på cykelbanorna under vintern som halkbekämpning blir till rullgrus på asfalten där det är barmark.

VTI har nyligen släppt en rapport som behandlar cyklisters singelolyckor i Sverige under åren 2007-2011 och den visar att ishalka och omkullkörning på rullgrus är två mycket vanliga orsaker till cyklisters singelolyckor. Rapporten finns att läsa i sin helhet här: http://www.vti.se/sv/publikationer/cyklisters-singelolyckor-analys-av-olycks--och-skadedata-samt-djupintervjuer/

Sadelskydd

En detalj som gör vintercyklingen lite trevligare är ett värmande sadelskydd. Jag använder ett i fårskinn som alltid är mjukt och varmt att sitta på. Då sadelskyddet gled omkring störande mycket på sadeln i början har jag ytterliggare ett sadelskydd under som sitter bättre på sadeln och som dessutom har en sträv yta som minimerar rörelserna. Detta undre sadelskydd skyddar även sadeln mot fukt om det skulle regna.

Hur länge bör man då ha sadelskyddet på? Man kan säga att tumregeln är: Rimfrost - sadelskydd på, tjällossning - sadelskydd av men det finns naturligtvis ett väldigt stort utrymme för improvisationer och jag tror att man känner det bäst själv.

Vår bästa tid är nu

Nu är det den bästa tiden på året här i Norrbotten. Vårvintern bjuder på mängder av sol, snö och varm choklad. Frågan är då bara om man ska cykla, åka skidor, åka skridskor eller kanske åka pulka med barnen? Tyvärr hinner man inte med allt.

Finn fem fel

Bra cykelparkeringar är extra viktigt vintertid för att fler skall börja cykla året om. En bra cykelparkering skall vara väderskyddad och det ska gå att låsa fast cykeln på ett bra sätt. Dessutom skall cykelparkeringarna snöröjas vilket tyvärr inte är självklart ens i Luleå där vi är vana vid snö. 

Cykelställ utanför hyresfastighet

Cykelparkering (och rökruta?) utanför landstingshuset

Cykelställ utanför landstingshuset

Cykelparkering utanför stadshuset

Låsbar cykelparkering utanför stadshuset

Vinterträning

Vill man träna cykel även vintertid så finns det nåt som är betydligt roligare än spinning. Det är att cykla på skoterleder och skoterspår. Är spåren hårda går det hålla bra fart på dem och fartkänslan ökar ju närmare leden träden står. En fatbike rekommenderas men nån gång per år brukar föret tillåta även vanliga mountainbikedäck. Det bästa med att cykla på skoterlederna är att man kommer till platser man aldrig varit  till förut och som kanske är svåra att nå sommartid. Man kan cykla över myrar, sjöar och hav, och de rotiga stigarna kan vintertid vara som en maskinpreparerad led med hopp och berms.

I Luleå kommun finns det omkring 100 mil underhållna skoterleder och säkert lika mycket skoterspår utanför lederna så det är ingen risk att det blir tråkigt. Vad skoterfolket tycker om konkurrens om lederna vet jag inte men ingen skoteråkare av de som jag mött har verkat irriterad i alla fall.

Schwalbe Ice Spiker Pro 2.1

Nu har jag kört mer än 50 mil med mina nya dubbdäck Schwalbe Ice Spiker Pro 2.1 och det är dags att dela med sig av lite erfarenheter. Ice Spiker Pro 2.1 är utrustade med 361st aluminiumdubbar med hårdmetallkärna i vardera däck och är väl egentligen inte tänkta som pendlardäck på det sätt som jag använder dem till. Men då jag prioriterar lätta hjul och bra fäste och dessa däck är de lättaste dubbdäcken på marknaden ville jag prova dem då mina förra Nokian WXC300 hade gjort sitt och spruckit i sidan efter 7 års användning. 

Dubbdäck bör köras in försiktigt på barmark minst 50km för att minska risken att tappa några dubb. För min del hann jag köra in dem 60 km på barmark innan snön kom och vad jag sett har ingen av de 722 dubbarna ännu trillat bort. Dock var inkörningperioden ganska jobbig då ljudnivån var störande hög på barmarken och cykeln lät som en stenkross. Rullmotståndet var också högre än sommardäcken men inte besvärande. Cykeln förändrades inte heller så mycket av däcken då vikten var ungefär densamma som sommardäcken. Däcken var dock klart större i diameter än de WXC300 som jag använt tidigare så det blev trångt för skärmarna, speciellt fram. Jag var tvungen att byta framskärmen och trots det så slår skärmen emot  däcket fram om det skakar.

När det gäller greppet finns inget att klaga på och däcken biter fast bra på både is och snö. Det har mest varit bra vinterväglag men då det varit halt och isigt har jag känt mig minst lika trygg som med mina förra WXC300. Jag kör med ganska högt tryck i däcken för att jag upplevde det klart bättre med mina förra dubbdäck. Hade man lägre tryck klarade inte gummit hålla dubben vinkelrät mot marken och då försämrades fästet. Ett problem med de förra dubbdäcken var att fästet på barmark, speciellt betongplattor var ganska dåligt och så verkar fallet vara även med dessa. 

Det blir intressant att se hur många år jag kan köra på dessa, om de klarar sig 7år som de förra, då jag tror det kan vara livslängden som får stå tillbaka för den låga vikten men det får jag återkomma till. 

De 10 främsta vintercykelstäderna

På Winter Cycling Congress i Uleåborg förra veckan presenterades de 10 främsta vintercykelstäderna i världen. Inte helt oväntat var Uleåborg i topp men svenska städer fanns på 6 av de 10 platserna. 

1. Uleåborg
2. Linköping
3. Uppsala
4. Umeå
5. Örebro
6. Joensuu
7. Karlstad
8. Rovaniemi
9. Jyväskylä
10. Luleå

För att räknas som vintercykelstad i denna undersökning krävdes minst 100 dagar vinter per år vilket diskvalificerade de största cykelstäderna som Amsterdam och Köpenhamn. Kriterierna i övrigt var andel cyklister, andel vintercyklister och mängd cykelbana per invånare. Vinnaren Uleåborg hade enligt denna undersökning 23% andel cyklister och av dessa cyklade 33% även vintertid, 4.3m cykelbana per invånare och 256 vinterdagar per år. 



Rovaniemi 150

Det är ont om cykeltävlingar vintertid men idag startar Rovaniemi 150 i finska Lappland. Det är en kvalificeringstävling för den mer välkända Iditarod. Rovaniemi 150 är ett lopp på 150km och går på stigar och snöskoterspår där maxtiden är begränsad till 40 timmar. Alla deltagare skall bland annat ha med sig en sovsäck som med komforttemperatur på -29 eller lägre men enligt väderprognosen ser det inte ut att behövas då temperaturen beräknas ligga mellan 0 och -5 grader under helgen i Rovaniemi.
Läs mer på http://www.rovaniemi150.com/

Dubbdäck eller inte dubbdäck

En av de vanligaste frågorna man får som vintercyklist är om man har dubbdäck. Många är dem som hävdar att det inte behövs dubbdäck på vintern här i norr och sanningen är också den att det är sällan man faktiskt behöver dubbdäck. Oftast är cykelbanorna vita av packad snö med relativt bra fäste oavsett däckstyp.

Tyvärr vet man inte alltid när vädret slår om eller var det finns is under snön. Har man ambitionen att cykla varje dag även under vintern bör man ha dubbdäck. Bra dubbdäck har inga nackdelar på vinterväglag, de ger bara en säkrare färd.

Bra dubbdäck är lätta, har bra grepp och är tyvärr också oftast ganska dyra. De är också förlåtande när de väl tappar fästet, man känner väl när de börjar glida och hinner parera för att återfå fästet. Riktigt bra dubbdäck inbjuder även till att cykla på isen där det finns is, det rullar lättare där och man har lika bra fäste på isen som på den packade snön.

Den största nackdelen med de dubbdäck jag använt har varit fästet på barmark. Däcken har oväntat tappat fästet på cykelbanor eller vägar med betongplattor eller slät asfalt. En annan nackdel är ljudnivån på asfalt, inte minst under inkörningsperioden. Dubbdäck skall enligt tillverkarnas instruktioner köras in på asfalt i ungefär 50km för att dubbarna ska slita in sig i gummit så att de sitter bättre. Gör man inte detta är risken den att man tappar en hel del dubbar.

Själv monterar jag oftast på dubbdäcken i början av oktober och tar av dem i mitten av april. Då brukar de hinna gå några mil barmark innan första snön kommer vilket är bra för däcken.

De dubbdäck jag har använt är:
Nokian Extreme 296 (Upplevdes mycket tunga och hade ganska dåligt fäste)
Nokian WXC 300 (Mycket lätta däck med mycket bra fäste)
Schwalbe Ice Spiker Pro (Mycket lätta däck med utmärkt fäste)

Så slipper du kalla händer

Har du lätt att frysa om händerna när du cyklar? Då är ett tips att köpa Biltemas styrmuffar 129kr (artikelnummer 82176) som knyts fast över styret. De är stora men relativt lätta och monteras snabbt och enkelt på styret. Jag testade dem på min fatbike i helgen när jag var ut och cyklade och varmt blev det.

Trots att det var -10 grader och jag hade bara sommarcykelhandskarna på mig så blev jag snabbt varm om händerna. Det var lite ovant i början att stoppa in händerna i styrmuffarna men man vande sig snabbt och en stor fördel var att kontrollen över växelreglage och bromshandtag var utmärkt till skillnad från då man använder tjocka vinterhandskar.

Jag kommer fortsätta att använda dessa om det är kallare än -10 ungefär. Är det varmare blir det nog för varmt att använda dem och jag väljer ett par medeltjocka handskar istället.

Många kommuner satsar på ökad vintercykling

Branschorganisationen Svensk Cykling har genom en Sifo-undersökning granskat landets 20 största kommuner för att ta reda på vilka kommuner som har en strategi för ökad vintercykling. Tio av kommunerna svarade att de hade en strategi medan de andra tio svarade att de saknade uttalad strategi eller projekt för ökad vintercykling. Vilka kommunerna är kan man läsa på Svensk Cyklings hemsida: http://www.svenskcykling.se/

En tydlig trend är i alla fall att vintercyklingen ökar snabbt och många kommuner försöker följa utvecklingen.

I Bike Oulu

Den 13-14 februari är den internationella kongressen Winter Cycling Congress i Uleåborg i Finland som handlar om vintercykling. För den som är intresserad kan man läsa mer på http://www.ibikeoulu.com/

En blogg om att cykla i arktiskt klimat

På den här sidan tänker jag skriva om hur det är att vara cyklist i norra Sverige. Det kommer handla om vintercykling, vardagscykling, motionscykling, prylar och mycket annat men meningen är att det mesta ska ha en koppling till det klimat och den miljö jag lever i.

Att bo i närheten av norra polcirkeln innebär långa mörka, kalla vintrar men också korta, intensiva och ljusa somrar. Kanske inte alltid optimala förhållanden att cykla i men jag vill visa att det går och tipsa om utrustning som är lämplig (eller olämplig).